Categories
Innovation Opinion

High-low tech or high-tech within logistics?

Inlägg på svenska följer nedan.

Creating new solutions in a traditional field is not easy. It is not only that an innovation should solve a problem and make something better. The inventive step must be just right and in parity with the prospective customers.

From my experience running a logistics startup, I can say that this is not a very easy thing to pull off. Investors might believe that the latest machine-learning algorithm represents the best business opportunity but at the same time, the prospective customer would be impressed to see a QR code in action to automate an arrival registration form.

At the same time as we are discussing how self-driving trucks would revolutionize the world by making all transport autonomous we have at present a manual landscape. The very pillars of logistics- the warehouses and the wharfs at factories are mostly manual. I would guess that gate handling of trucks at more than 90% of all sites are handled manually by a person using either paper and pen, Excel or an equivalent manual solution. The only major company that has automated gate operations to a meaningful extent is Amazon.

This is strange given the relative ease of implementation. To do things in the right order, the interface between transporters (trucks) and the sites that they serve (warehouses, factories, harbors etc.) should be automated before the transport. The other way around would be strange- a robot truck that arrives at the warehouse and at the gate there is a sign “please call the gatekeeper to be let in”. Hello, I’m mister robot.

Jakob Armö – founder of Lup Technologies


Att utveckla nya lösningar inom en traditionell bransch är inte alltid enkelt. Det handlar inte bara om att en innovation ska kunna lösa ett problem och genom det medföra mervärde, utan det innovativa bidraget måste landa precis rätt och erbjudandet måste vara på samma våglängd som kunderna befinner sig på.

Enligt min erfarenhet från att bygga ett startup inom logistik, så kan jag erkänna att bevisa denna product-market fit (som det ofta kallas inom startup-världen) inte alltid är så enkelt. Investerare kanske tror att den senaste algoritmen baserad på maskininlärning är den bästa affärsmöjligheten, men samtidigt så är kunden främst ute efter en lösning som kan automatisera ett flöde av anläggningsbesökare, vilket vi med hjälp av LUPNUMBER har löst med en enkel (men säker) QR-kod.

Samtidigt läser vi, diskuterar och följer med spänning hur självkörande lastbilar kommer att revolutionera världen när alla transporter sker helt autonomt. Hoppet dit är dock stort. Själva fundamentet i logistik-, kaj- och lagerhantering sker idag fortfarande manuellt. Jag skulle uppskatta att 90% av inpasseringen av besökande lastbilar hanteras manuellt vid våra svenska anläggningar, ofta med hjälp av verktyg som papper och penna, en Excel-snurra eller motsvarande manuell lösning. Det enda större bolaget, mig veterligen, som har fullt automatiserade lösningar för entré och yard management är Amazon.

Detta förbryllar mig ibland givet den relativt enkla implementeringen. Enligt min uppfattning handlar det främst om att göra saker i rätt ordning, det vill säga att först automatisera gränssnittet mellan transportbolagen och åkerierna (lastbilarna) och anläggningarna som de tjänar (lager, fabriker, hamnar etc.). Att göra åt andra hållet, det vill säga utveckla en robotlastbil som anländer vid en anläggning där det finns en skylt uppsatt där det står “var vänlig ring vakten för att bli insläppt” vore ju inget annat än suboptimalt.

Jakob Armö – grundare av Lup Technologies

Categories
Opinion

Vem bär ansvaret för att lastbilschaufför är det farligaste yrket?

Foto: Esa, CC BY-SA 3.0Foto: Esa, CC BY-SA 3.0

Lastbilschaufför är Sveriges farligaste yrke. Detta uppmärksammas av Svenska Dagbladet där Sophia Sinclair nyligen (SvD Näringsliv 30/11, 1/12) skrivit om det skenande antalet dödsolyckor i arbetslivet och att antalet arbetsplatsolyckor ökar. Bengt Järvholm som medförfattat Arbetsmijöverkets kunskapssammanställningar på området menar att en del av lösningen är att utkräva större ansvar från åkeriföretagen om chaufförerna bryter mot hastighetsgränsen (SvD Näringsliv 30/11). Svenska dagbladets reporter Mikael Törnwall lyfter tanken att ansvarsfrågan för arbetsmiljön kan lösas genom att en part ges huvudansvar för arbetsmiljön. Törnwall jämför med systemet för en tidnings ansvarige utgivare som ansvarar för alla som arbetar på tidningen (SvD Näringsliv 30/11). Problemet är att reglerna redan är utformade på detta sätt men att de inte efterlevs- och inte kontrolleras på rätt sätt.

Åkeribranschen präglas av en fragmentering med många små företag som utför uppdrag åt få stora uppdragsgivare. Säkerhetstänkandet är generellt lågt i branschen. För att få ned olyckstalen måste vi arbeta med de moment som skapar risker. Liksom Bengt Järvholm menar jag att ett större ansvar bör läggas på lastbilschaufförernas chefer och uppdragsgivare. Att fortkörning orsakar många olyckor är dock tveksamt. Samtliga lastbilar inom EU har en elektronisk fartbegränsning på 80-89 km/h. Fokusera hellre på arbetstidsplanering som undviker farlig trötthet samt fordonsutrustning som exempelvis däck och bromsar.

Det största problemet för lastbilschaufförer är dock inte körningen. En majoritet av de arbetsplatsolyckor som leder till sjukskrivning inträffar utanför hytten vid arbete hos industriföretagen. Lastbilschaufförer faller från lastkajer, blir klämda av gods och blir påkörda av truckar vid lastning och lossning av lastbilen. Dessa riskmoment är svåra för åkeriföretagen att påverka. Formellt har deras uppdragsgivare, industriföretagen som köper lastbilstransporterna, ett huvudansvar. Ledningen på en fabrik har i lagens mening ansvar för säkerheten för alla som utför arbete där. Det inkluderar alla underentreprenörer. Problemet är att lastbilschaufförer inte kontrolleras på samma sätt som exempelvis målare och elektriker. Av företag i basindustrin tillämpas en lägre säkerhetsnivå för lastbilschaufförer än för elektriker och hantverkare på en majoritet av de anläggningar jag varit i kontakt med.

Industriföretagen upplever att det är svårt att kommunicera säkerhetsregler till lastbilschaufförer som ofta kommer långväga ifrån. Det kan lätt uppstå språkförbistringar som leder till olyckor. Det är ofta ganska grundläggande beteenden som skapar risker, exempelvis att röra sig i truckars körväg eller att inte använda korrekt skyddsutrustning. Samtidigt brister Arbetsmiljöverket i sin tillsyn av dessa förhållanden. Enligt tidningen Du&Jobbet (Nr 3-4/2018) har Arbetsmiljöverket under perioden 2015-2017 inte utfärdat en enda sanktionsavgift rörande lastning och lossning. Samtidigt slår myndigheten ifrån sig och menar att kontrollerna omfattar riskmoment vid varumottagning. Min följdfråga till generaldirektör Erna Zelmin-Ekenhem är om hon är nöjd med att tusentals arbetsplatskontroller inte leder till en enda sanktionsavgift samtidigt som olyckorna ökar.

I arbetsmiljöarbetet finns redan en tydlig ansvarsfördelning precis som systemet med ansvarig utgivare på en tidning. Men om inte de ansvariga på företagen bryr sig om lastbilschaufförerna och om Arbetsmiljöverket inte kontrollerar eller sanktionerar dessa riskmoment spelar det ingen roll.

Jag föreslår tre åtgärder för att minska lastbilschaufförers överrepresentation i olycksstatistiken:

  1. Åkeriföretagen måste sätta säkerheten främst. Välfungerande fordon och god planering som minskar stress och trötthet.
  2. Industriföretagen måste ta bättre ansvar för säkerhetsinformation och regelefterlevnad vid lastning och lossning.
  3. Ställ krav på de som har makt att påverka: Arbetsmiljöverket måste se alla delarna i transportkedjan och kontrollera respektive parts ansvarsområde. I detta är det också viktigt att kontrollera hur säkerhetsinformationen kommuniceras mellan parterna då missförstånd skapar olyckor.

Jakob Armö

Jakob är f.d. lastbilschaufför och grundare av LUP Technologies som skapar lösningar för säkrare, smartare transporter.

 

Categories
Opinion

Opinion för färre dödsolyckor ”Skydda våra utsatta lastbilschaufförer”

tidningar

Opinion för färre dödsolyckor: Under 2017 var lastbilschaufför det farligaste yrket enligt Arbetsmiljöverkets statistik. Forskning visar att en majoritet av olyckor med lastbilschaufförer inblandade sker vi lastning och lossning. Under våren har Jakob belyst detta i branschpress bl.a. genom en debattartikel som publicerats i tidningar med fokus på arbetsmiljö Du & Jobbet “Skydda våra utsatta lastbilschaufförer” och Arbetarskydd “Ta industrins dödsfällor på allvar” samt i flera logistikmagasin tex Transportnytt, Intelligent Logistik, Tidningen Proffs, Svensk Åkeritidning och Transportarbetaren.

Det som lyfts fram är att berörda myndigheter måste skapa rätt förutsättningar och incitament för ett arbetsmiljöarbete som verkligen förebygger lastbilschaufförernas ökade skaderisk och minskar de allvarliga olyckorna. En stor del av lösningen är att arbeta mer med platsägarnas ansvar. En lastbilschaufför har en svag maktställning att påverka sin arbetsmiljö ute hos sin kund där godset ska lastas eller lossas.

Categories
Opinion

Lastbilschaufför farligaste yrket

IMG_0757Under 2017 var lastbilschaufförer det farligaste yrket i Sverige. Med 10 dödsolyckor toppade lastbilschaufförer statistiken i Sverige under 2017. Ingen annan yrkesgrupp är i närheten.

2017 var ett mörkt år för lastbilschaufförskåren. Av de 55 dödsolyckorna på arbetet i Sverige utgjorde lastbilschaufförer nästan en femtedel av dessa. Ingen annan yrkesgrupp är i närheten av dessa siffror. I kontrast med de flestas uppfattning skedde inte de flesta dödsolyckorna i trafiken utan på industriområdena. Endast 3 av dödsolyckorna uppkom i trafiken. En majoritet av olyckorna skedde utanför vägarna i samband med lastning och lossning.

Industrin har ett stort ansvar för dessa olyckor. Som platsägare är man skyldig att erhålla en säker arbetsmiljö för underentreprenörer varav inkluderar besökande lastbilschaufförer. Att ständigt arbeta för undvika farliga moment och informera alla chaufförerna om säkerhetsrutiner är vad som krävs för bryta trenden. För LUP Technologies är dessa frågor extremt viktiga och tas på stort allvar. Vi arbetar med industrin för att undvika olyckorna och säkerställa arbetsmiljön för alla inblandade. Tillsammans kan vi rädda liv!

Categories
Opinion

Förhindra industrins dolda dödsfällor!

Säkrare, smartare transporter- Vi vet hur

Läs hur du kan skydda dig i snabbguiden “Säkra lastbilstransporter på arbetsplatsen” Läs här!

I maj dog ännu en lastbilschaufför på jobbet. En truck backade över honom vid lastning på ett stålverk. En tragedi för de anhöriga. Ett djupt personligt trauma för den som körde trucken. Ett allvarligt misslyckande för stålföretaget som lät det hända i sin verksamhet. Som f.d. lastbilschaufför har jag besökt många fabriker och i mitt nuvarande arbete hjälper jag industrin i dessa frågor. Jag vill belysa ett allvarligt riskområde i svensk industri som få förstått omfattningen av.

Utan lastbilstransporter skulle den svenska industrin stanna och lastbilschaufförer utför ett samhällsviktigt uppdrag. Tyvärr visar Arbetsmiljöverkets egen statistik att lastbilschaufför är en yrkesgrupp som toppar olycksstatistiken: Näringsgrenen ”Transport och magasinering” var under 2015 högst bland kvinnor och näst högst bland män. De senaste åren har i snitt en lastbilschaufför dödats varje månad i Sverige.

De senaste åren har i snitt en lastbilschaufför dödats varje månad i Sverige.

Forskning visar att en majoritet av dessa olyckor sker i samband med lastning och lossning av gods. En olycka som kan sägas vara ett typiskt exempel hände i maj 2017 vid ett stålföretag i Degerfors. Lastbilschauffören blev påbackad av en truck och avled. Här har svensk industri ett stort ansvar. Ett företag måste tillse att arbetsmiljön är god på en arbetsplats, även för underentreprenörer. På en normal fabrik är ofta lastbilschaufförer den allra största gruppen av alla underentreprenörer. Det kan komma hundratals nya lastbilschaufförer varje dag till en fabrik.

Forskning visar att en majoritet av dessa olyckor sker i samband med lastning och lossning av gods.

Svensk industri är idag väldigt medvetna om säkerheten, många företag sätter den allra främst. Det finns inom industrin flera fungerande system för att säkerhetsutbilda underentreprenörer men hittills har lastbilschaufförer varit exkluderade från dessa system. Trots att de är mest olycksdrabbade. Låt oss också komma ihåg att arbetsmiljön för lastbilschaufförerna vid lastning och lossning på industrin också är en fråga för den egna personalen. Onödiga riskmoment belastar de egna personalen inom truck- och godshantering både mentalt och genom ökad egen skaderisk.

Låt oss också komma ihåg att arbetsmiljön för lastbilschaufförerna … också är en fråga för den egna personalen … inom truck- och godshantering både mentalt och genom ökad egen skaderisk.

Här ser jag att det finns stort utrymme för förbättring. Alldeles för många företag har idag ett arbetssätt som i lagens mening är bristfällig. Men det handlar inte bara om lagens paragrafer. Det är bokstavligen en fråga om liv och död. Den terminalarbetare som med egna ögon sett en dödsolycka kan plågas av traumatiska minnen hela livet. Den platschef som blivit hämtad till förhör av polisen kan leva med en känsla av skuld under lång tid. Ingen VD vill ha ett förlorat människoliv på sitt samvete. Det är dags att vi på allvar får upp ögonen för olyckorna som drabbar lastbilschaufförer och terminalarbetare vid arbete i svensk industri. Ingen människa ska dödas på jobbet!

Det är bokstavligen en fråga om liv och död. Den terminalarbetare som med egna ögon sett en dödsolycka kan plågas av traumatiska minnen hela livet.

Jakob Armö- f.d. lastbilschaufför och grundare av LUP Technologies AB
Läs hur du kan skydda dig i snabbguiden “Säkra lastbilstransporter på arbetsplatsen” Läs här!

Categories
Opinion

Dags för en säkrare arbetsmiljö för lastbilschaufförer vid lastning och lossning

IMG_1065Utan lastbilstransporter skulle den svenska industrin stanna och lastbilschaufförer utför ett samhällsviktigt uppdrag. Tyvärr visar Arbetsmiljöverkets statistik att lastbilschaufför är en yrkesgrupp som toppar olycksstatistiken. Totalt omkom nio lastbilschaufförer under 2016 och tio lastbilschaufförer under 2015 i Sverige.

I veckan hände det som absolut inte får hända- en ny dödsolycka. En lastbilschaufför omkom i samband med lastning på ett stålverk i Degerfors. En mycket tragisk olycka där lastbilschauffören enligt SVT Nyheter blev överkörd av en av stålverkets truckar.

Ungefär hälften av alla olyckor som drabbar lastbilschaufförer sker i samband med lastning och lossning av gods. Här har svensk industri ett stort ansvar, det är platsägaren som är skyldig att tillse att arbetsmiljön är god på en arbetsplats, även för externa arbetstagare. Arbetsmiljölagen är väldig tydlig med att industrierna har ett samordningsansvar för arbetsmiljöfrågor som bl.a. innebär en skyldighet att informera om de säkerhetsrutiner som gäller och tillse att dessa följs av extern personal som t.ex. lastbilschaufförer. Här ser vi på LUP Technologies att det finns stort utrymme för förbättring. Alldeles för många företag har idag ett arbetssätt som i lagens mening är bristfällig. Många gånger är man inte medveten om hur allvarliga konsekvenserna kan bli.

Vi på LUP Technologies tycker att alla har rätt till en säker arbetsmiljö- också lastbilschaufförer. Vi ser ofta att industrierna brister i sitt säkerhetsarbete rörande externa lastbilschaufförer. I många fall kan det vara svårt för det enskilda industriföretaget att nå hela vägen fram i sitt säkerhetsarbete. Det kan t.ex. vara svårt att kommunicera med transportföretagens lastbilschaufförer. Vi anser dock att eftersom lastbilschaufförer är en så utsatt grupp måste industriföretagen öka sina ansträngningar för att höja säkerheten för alla som utför arbete hos industriföretagen.

För oss är det en absolut prioritet att arbeta för en tryggare arbetsmiljö där gods hanteras ute på industrin och det är något som vi brinner för. Lastbilschaufförers arbetsförhållanden i samband med lastning- och lossningsarbete ute hos industriföretagen är något som måste uppmärksammas och förbättras för att förhindra att tragiska incidenter kan ske igen.

 

Jakob Armö- f.d. lastbilschaufför och grundare av LUP Technologies AB

 

Om LUP Technologies AB

Utvecklar LUPNUMBER® ett web-verktyg som hjälper industriföretag att kommunicera ut anläggnings- och säkerhetsrutiner till ankommande transportföretags lastbilschaufförer. 

Källor:

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/orebro/livshotande-skador-efter-arbetsplatsolycka

http://www.prevent.se/arbetsliv/ovrigt/2017/manga-lastbilschaufforer-dog-pa-jobbet/

Categories
Opinion

Vi gör Sverige säkrare och effektivare

BlogbildSäkrareOchEffektivare

När vi utvecklade LUP-nummer var förbättrad säkerhet en av våra starkaste drivkrafter. Tack vare egen, personlig erfarenhet av att köra gods vet vi hur olika det fungerar på olika arbetsplatser och hur stor rådvillheten faktiskt är om var ansvaret för varje arbetsplats säkerhet ligger. Och det gäller alla typer och storlekar av svenska industriföretag.

Transportbranschen är en av de mest olycksdrabbade i Sverige. Det är ett sorgligt faktum som vi får bekräftat år efter år när den senaste statistiken dyker upp.

Men det är verkligen inte något som vi måste acceptera. Tvärtom!

Så här ligger det nämligen till: det är industrin som ansvarar för chaufförernas säkerhet. Ansvaret för en olycka gäller inte enbart företagets egna anställda. I det ögonblick en lastbil svänger in på en terminal är det den som ansvarar för arbetsplatsen som också ansvarar för chaufförens säkerhet.

Det är ju rätt naturligt, egentligen. Och det är en grundregel som gäller i praktiskt taget hela Europa.

Ändå ser vi många exempel på hur det slarvas, inte minst med att informera chaufförer om vilka säkerhetsrutiner som gäller på varje arbetsplats. Chaufförerna kör ju inte enbart fram sin bil utan också deltar också aktivt i lastnings- och lossningsarbetet. Krävs det då speciella skyddskläder? Hjälm? Speciella redskap för att hantera eventuellt känsligt eller farligt gods? Får man arbeta ensam eller i grupp?

Med LUP-nummer blir det plötsligt enkelt att ”tänka på allt” och följa lagens krav. Rent mänskligt är det givetvis väldigt viktigt att så enkelt kunna minska olyckor och lidande. Du kan rentav se LUP-nummer som en försäkring mot att behöva möta en invalidiserad chaufför i tingsrätten och förklara för media hur en olycka kunnat inträffa. Det är också ett smidigt verktyg för att få godshanteringen att fungera snabbt och effektivt. Ett smart sätt att höja produktiviteten, med andra ord.

LUP-nummer är enkelt uttryckt en digital kommunikationsplattform. Här kan de företag som beställer transporttjänster – industriföretag, handelsföretag med flera – lägga in information om alla sina terminaler och andra arbetsplatser som sänder iväg och tar emot gods. Varje arbetsplats får ett eget LUP-nummer och till denna sifferkombination kopplas all den information en chaufför behöver. Därmed vet chauffören precis vart bilen ska köras, vem som ska kontaktas, hur arbetet ska gå till och, som sagt, exakt vilka säkerhetsregler som gäller. Tydligt kommunicerade rutiner innebär också större åtlydnad. Arbetet går snabbare och säkrare.

Vi befriar säkerhetsfrågorna från strul och från krånglet att behöva förklara för varje chaufför vad som gäller. Dessutom kan informationen i LUP-nummer ges på ett stort antal språk. Den går alltså alltid fram.

Därmed känner sig lastbilschaufförerna också lite mer välkomna och därmed motiverade att göra ett bra jobb.

Nyligen inledde vi på LUP Technologies också ett samarbete med speditionsföretaget Begoma som är mycket intresserade av att utveckla säkerhet och sina chaufförers relationer med deras kunder. LUP-nummer är precis rätt verktyg för detta, den största innovationen inom logistiken sedan fraktsedeln.

Categories
Opinion Säkerhet

Har vi glömt sveriges mest olycksdrabbade arbetskår?

Truck_driver_David_Tiokasin_and_his_truck_-_NARA_-_285888

Vad tror du omsätter mest pengar i Sverige, åkeriföretag eller IKEA?

Som frågan ställs kan man tro att det är jämt, men faktum är att siffrorna inte ens är i närheten av varandra. IKEA omsätter i Sverige över 20 miljarder per år, men Sveriges åkerinäring omsätter hela fem gånger så mycket – över 100 miljarder årligen.

För att inse hur stor åkeribranschen är behöver du bara titta runt dig där du sitter just nu; allt du ser, allt du har på dig och allt du kommer att äta idag har åkt lastbil.

Tung svensk industri är i ständig utveckling. Företag ser det som en stolthet, men även som ett måste, att varje år blir mer effektiva, och de skapar allt mer komplexa rutiner för att öka produktiviteten.

Tung svensk industri är också en farlig bransch, därför är man mycket duktig på att jobba med säkerhet. Nästan alla elektriker, tekniker, snickare, målare, och många andra externa yrkesgrupper som besöker tung industri, informeras om de säkerhetsrutiner som råder på platsen.

Detta inte av ren välvilja från industriernas sida, utan för att de måste. I svensk arbetsmiljölag står det tydligt att platsansvarig har en skyldighet att informera alla externa arbetstagare om platsens säkerhetsrutiner. Denna lag följs i det flesta fall felfritt, förutom för just en yrkesgrupp.

Mot en specifik yrkesgrupp har inga förbättringar i kommunikationen gjorts, trots rutinernas ökade komplexitet. Det har funnits en total avsaknad på system som skulle göra informationen om logistiska platsers säkerhets- och lastningsrutiner lättillgängliga och sökbara.

Den yrkesgrupp man har förbisett är lastbilschaufförer. Detta trots den stora roll de spelar i vårt samhälle och den grundpelare som deras gemensamma arbete utgör för oss alla.

Lastbilschaufför utnämndes 2015 till Sveriges farligaste jobb. Av de personer som omkom i arbetsolyckor förra året var mer än var femte lastbilschaufför. Parallellerna blir uppenbara när dessa siffror och fakta ställs bredvid varandra, så även för arbetsmiljöverket som i början av året gick ut med skärpta krav.

Ett LUP-nummer är inte bara ett sätt att öka effektiviteten på en logistisk plats, det är ett sätt att uppfylla svensk lag och att förhindra dödsfall och mänskligt lidande.

Referenser: