Foto: Esa, CC BY-SA 3.0
Lastbilschaufför är Sveriges farligaste yrke. Detta uppmärksammas av Svenska Dagbladet där Sophia Sinclair nyligen (SvD Näringsliv 30/11, 1/12) skrivit om det skenande antalet dödsolyckor i arbetslivet och att antalet arbetsplatsolyckor ökar. Bengt Järvholm som medförfattat Arbetsmijöverkets kunskapssammanställningar på området menar att en del av lösningen är att utkräva större ansvar från åkeriföretagen om chaufförerna bryter mot hastighetsgränsen (SvD Näringsliv 30/11). Svenska dagbladets reporter Mikael Törnwall lyfter tanken att ansvarsfrågan för arbetsmiljön kan lösas genom att en part ges huvudansvar för arbetsmiljön. Törnwall jämför med systemet för en tidnings ansvarige utgivare som ansvarar för alla som arbetar på tidningen (SvD Näringsliv 30/11). Problemet är att reglerna redan är utformade på detta sätt men att de inte efterlevs- och inte kontrolleras på rätt sätt.
Åkeribranschen präglas av en fragmentering med många små företag som utför uppdrag åt få stora uppdragsgivare. Säkerhetstänkandet är generellt lågt i branschen. För att få ned olyckstalen måste vi arbeta med de moment som skapar risker. Liksom Bengt Järvholm menar jag att ett större ansvar bör läggas på lastbilschaufförernas chefer och uppdragsgivare. Att fortkörning orsakar många olyckor är dock tveksamt. Samtliga lastbilar inom EU har en elektronisk fartbegränsning på 80-89 km/h. Fokusera hellre på arbetstidsplanering som undviker farlig trötthet samt fordonsutrustning som exempelvis däck och bromsar.
Det största problemet för lastbilschaufförer är dock inte körningen. En majoritet av de arbetsplatsolyckor som leder till sjukskrivning inträffar utanför hytten vid arbete hos industriföretagen. Lastbilschaufförer faller från lastkajer, blir klämda av gods och blir påkörda av truckar vid lastning och lossning av lastbilen. Dessa riskmoment är svåra för åkeriföretagen att påverka. Formellt har deras uppdragsgivare, industriföretagen som köper lastbilstransporterna, ett huvudansvar. Ledningen på en fabrik har i lagens mening ansvar för säkerheten för alla som utför arbete där. Det inkluderar alla underentreprenörer. Problemet är att lastbilschaufförer inte kontrolleras på samma sätt som exempelvis målare och elektriker. Av företag i basindustrin tillämpas en lägre säkerhetsnivå för lastbilschaufförer än för elektriker och hantverkare på en majoritet av de anläggningar jag varit i kontakt med.
Industriföretagen upplever att det är svårt att kommunicera säkerhetsregler till lastbilschaufförer som ofta kommer långväga ifrån. Det kan lätt uppstå språkförbistringar som leder till olyckor. Det är ofta ganska grundläggande beteenden som skapar risker, exempelvis att röra sig i truckars körväg eller att inte använda korrekt skyddsutrustning. Samtidigt brister Arbetsmiljöverket i sin tillsyn av dessa förhållanden. Enligt tidningen Du&Jobbet (Nr 3-4/2018) har Arbetsmiljöverket under perioden 2015-2017 inte utfärdat en enda sanktionsavgift rörande lastning och lossning. Samtidigt slår myndigheten ifrån sig och menar att kontrollerna omfattar riskmoment vid varumottagning. Min följdfråga till generaldirektör Erna Zelmin-Ekenhem är om hon är nöjd med att tusentals arbetsplatskontroller inte leder till en enda sanktionsavgift samtidigt som olyckorna ökar.
I arbetsmiljöarbetet finns redan en tydlig ansvarsfördelning precis som systemet med ansvarig utgivare på en tidning. Men om inte de ansvariga på företagen bryr sig om lastbilschaufförerna och om Arbetsmiljöverket inte kontrollerar eller sanktionerar dessa riskmoment spelar det ingen roll.
Jag föreslår tre åtgärder för att minska lastbilschaufförers överrepresentation i olycksstatistiken:
- Åkeriföretagen måste sätta säkerheten främst. Välfungerande fordon och god planering som minskar stress och trötthet.
- Industriföretagen måste ta bättre ansvar för säkerhetsinformation och regelefterlevnad vid lastning och lossning.
- Ställ krav på de som har makt att påverka: Arbetsmiljöverket måste se alla delarna i transportkedjan och kontrollera respektive parts ansvarsområde. I detta är det också viktigt att kontrollera hur säkerhetsinformationen kommuniceras mellan parterna då missförstånd skapar olyckor.
Jakob Armö
Jakob är f.d. lastbilschaufför och grundare av LUP Technologies som skapar lösningar för säkrare, smartare transporter.